Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

E-post gör att det Àr snabbt och lÀtt att kommunicera och anvÀnds dÀrför i allt större utstrÀckning internt inom organisationer. Ibland Àr dock inte e-post den mest lÀmpade kommunikationskanalen och en del meddelanden kan vara direkt oönskade eller onödiga, internt spam. Vi har i denna uppsats undersökt hur internt spam pÄverkar individens arbetssituation, om det inte hanteras. Vidare har vi undersökt vilka ÄtgÀrder organisationer kan vidta för att hantera internt spam. Studien visar att individens arbetssituation kan pÄverkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ kringliggande faktorer sÄsom hantering och organisering av e-post.

Under de senaste Ären har e-post blivit ett allt viktigare verktyg för kommunikation och företag anvÀnder i allt större utstrÀckning sig av denna kanal. AnvÀndningen av e-post har Àven fÄtt negativa konsekvenser, till exempel att en stor del av de anstÀlldas arbetstid gÄr Ät till att hantera e-post. Detta har inneburit att e-postens roll, vilken Àr att underlÀtta arbetet och leda till bÀttre effektivitet, gÄr förlorad. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur kommunikation via e-post styrs och att skapa förstÄelse för behovet av styrning av e-posthantering i organisationer. För att kunna besvara syftet har vi utfört en fallstudie av tre företag.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakÀllor dÄ analytics anvÀnds för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen Àr kritiskt och gÄr emot bilden av analytics som bÄde enkelt att implementera och anvÀnda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar pÄ hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger pÄ resultat frÄn en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar pÄ problematik som Äterfanns i tvÄ huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet sÄvÀl som privatlivet. Den hÀr uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det pÄverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka vad det Àr som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkÀtundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet frÄn enkÀten har sedan analyserats och jÀmförts med tidigare forskning och teorier.

Detta arbete handlar om de nya sÀtten att kommunicera, frÀmst e-post och mobiltelefon. Genom en enkÀtundersökning och fyra intervjuer pÄ tvÄ verksamheter svarar jag pÄ frÄgorna:· Vilken Àr attityden Àr till de nya sÀtten att kommunicera pÄ arbetsplatsen?· I vilken utstrÀckning anvÀnds e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit nÄgra förbÀttringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera anvÀndandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder pÄ att e-post och mobiltelefon anvÀnds i varierande utstrÀckning. E-post Àr mera uppskattat Àn mobiltelefon, men bÄda anses underlÀtta kommunikationen pÄ arbetsplatsen vilket ses som en förbÀttring. Det finns en osÀkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

AnvÀndningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar stÀndigt och mÄnga organisationer byggersin verksamhet pÄ ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin Àr en oumbÀrlig del för organisationers infrastrukturer. DÀrför Àr utgÄngspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker Àven aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid anvÀndandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnÄ önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien Àr en organisation, dÀr tio kvalitativa intervjuer gjorts.

Vid möteshantering anvÀnds mÄnga olika groupware, nÄgra av de groupware som anvÀnds Àr intranÀt och e-post. NÄgot som blir allt vanligare Àr att integrerade intranÀt och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) anvÀnds vid möteshantering. Det behövs fler jÀmförelser om hur anvÀndbara olika informationssystem Àr vid möteshantering. Den hÀr studien syftar till att jÀmföra hur anvÀndbart integrerat intranÀt och e-post Àr jÀmfört med separat intranÀt och e-post vid möteshantering. För att besvara frÄgan sÄ har groupware walkhtrough och enkÀter anvÀnts.

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bÀra ansvaret för kÀnslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gÄ över frÄn en part till en annan nÀr informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns ocksÄ en kort presentation av de Eg-rÀttsliga regler som finns pÄ omrÄdet samt en presentation av nÄgra tekniska metoder för att Ästadkomma sÀkerhet för information som skickas med e-post..

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. NÀstintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhÀlle sker förÀndringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar pÄ brister i hanteringen av denna förÀnderliga omvÀrld och den osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av förÀndringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en förÀnderlig omvÀrld och osÀkerhet pÄverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

Mobiloperatörer har under en lÀngre tid haft en stark fokusering pÄ konsumentmarknaden och i flera avseenden försummat företagsmarknaden för mobila tjÀnster. Detta har till viss del förÀndrats under de senaste Ären i takt med utvecklingen av mobil e-post som primÀrt riktas mot företag och organisationer. Vi har uppmÀrksammat denna förÀndring och dÀrmed intresserat oss för organisationers anvÀndning av mobila tjÀnster. En marknad som vi tror kommer att expandera Àn mer under de kommande Ären. Syftet med vÄr uppsats Àr att empiriskt undersöka vad som pÄverkar anstÀlldas anvÀndning av mobila tjÀnster.

Denna studie redovisar ett antal Ă„sikter angĂ„ende vĂ€gledning via e-post. Vi har anvĂ€nt oss av intervjuer med ett fĂ„tal vĂ€gledare för att nĂ€rmare granska vad vĂ€gledare anser om vĂ€gledning via e-post. Teoridelen behandlar bĂ„de vĂ€gledning generellt, samtalsfĂ€rdigheter, informationsbaserad vĂ€gledning, etik samt vĂ€gledning via e-post. Vi vill med detta belysa olika aspekter av ordet vĂ€gledning och klargöra vad begreppet vĂ€gledning kan innefatta. Genom det material vi har bearbetat och tagit del av kan vi se att vĂ€gledning via e-post Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„ frammarsch, och som ökar avsevĂ€rt hela tiden. Det mĂ„ste dock fortfarande utvecklas till att bli bĂ€ttre och tydligare, likvĂ€l som att de som arbetar pĂ„ detta sĂ€tt mĂ„ste fortsĂ€tta att utveckla sig. Än kvarstĂ„r rĂ€dsla för det nya och okĂ€nda för mĂ„nga vĂ€gledare, som gĂ€rna blir kvar i det gamla och invanda. Flera vĂ€gledare ser denna metod som ett bra komplement till vanlig traditionell vĂ€gledning, men anser att det fortfarande Ă€r nĂ„got som Ă€r mer informationsbaserat Ă€n vĂ€gledningsbaserat. Men mĂ„ste det ena utesluta det andra? Ett uttalande som vi fastnade för under en av vĂ„ra intervjuer, och som vi anser att alla borde ha i bakhuvudet nĂ€r det gĂ€ller vĂ€gledning via e-post, vill vi gĂ€rna Ă„terge hĂ€r: ?Om folk sjĂ€lva vĂ€ljer den hĂ€r formen att rikta sig till mig genom e-post med funderingar?dĂ„ skall jag kunna hantera det pĂ„ ett bra sĂ€tt, dĂ€rför att det Ă€r individens val??.

Organisationer idag anvÀnder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlÀttar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personal pÄ olika nivÄer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbÀttringar av denna kommunikation.  Följande frÄgestÀllningar stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranÀt som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation kan förbÀttras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av Ätta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den hÀr studien visar flera likvÀrdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det Àr den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bÀst inom organisationen.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.